måndag 24 november 2014

Att tänka på när man börjar spara

Att tänka på när man börjar spara
I det här inlägget går jag igenom följande steg som du ska tänka på när du börjar spara:

  • Bestäm summan du önskar spara (engångsbelopp och eller månatligen)
  • Bestäm placeringshorisont (dvs. när tror du att du behöver de sparade medlen)
  • Bestäm vilken risknivå (variation i avkastningen) som du tycker är okej
  • Bestäm allokeringen mellan tillgångsslag
  • Sprid riskerna genom att börja i indexfonder eller ”din egen indexaktiekorg”
  • Följ Aktiespararnas gyllene regler
1 1.  Bestäm summan du önskar spara
  • Det kan vara ett engångsbelopp från ex. gåva, arv, bostadsförsäljning eller liknande. Ett startkapital som gör så att du kommer igång.
  • Ett spara ett belopp varje månad är bra för alla. Många sparar genom att amortera på bolånen och vissa priviligerade har råd att spara ännu mer genom att lägga undan en slant varje månad.
  • Att vara konsekvent och få rutin i sparandet är bra, t.ex. genom autogiro direkt in på din ISK.
Den här bloggen vänder sig framför allt till dem som har råd att spara lite varje månad.
2 2. Bestäm placeringshorisont dvs. tills när du sparar
  • En del sparar till insatsen till sin första lägenhet, en del till en semester och andra kanske till pensionen. Det är helt individuellt och den enda som kan svara på när de sparade medlen behövs är du och därför är det också viktigt att du tar ansvar för dina placeringar och bara för att ett sätt att placera eller en specifik aktie passar en annan behöver den inte passa dig.
  • För varje specifikt sparmål kan du ha en sparpott och för varje sparpott en placeringshorisont. Dvs. för målet semster sommaren 2005, så avsätter du 500kr varje månad och placeringshorisonten är 8 månader. För målet pension år 2040 så sparar du en annan summa och har en mycket lång placeringshorisont.
3. Bestäm önskad risknivå för olika sparpotter
  • Nu ska du ta beslut om önskad risknivå för varje sparpott. Med risknivå menar jag din acceptans för variation i avkastningen av investeringen (vilken kan vara både negativ och positiv). För semestersparandet så är det troligtvis så att du har låg acceptans för upp- och nedgångar på värdet på sparpotten och därför bör du välja en låg risknivå för det sparandet (ex. högräntekonto på en nischbank).
  • För pensionssparandet däremot så är placeringshorisonten mycket lång och därför kan du troligtvis acceptera en högre risknivå och därmed möjlighet till en högre avkastning (enligt ekonomiska teorier ska det alltid löna sig att ta högre risk på längre tid). Då skulle sparande i aktier inom en ISK (för mer info om ISK-investeringssparkonto klicka här) vara passande.
  • Annat sparande ligger troligtvis någonstans emallan.

4. Bestäm allokeringen mellan tillgångsslag
  • Ett sätt att se på sin sparportfölj är att ha olika sparpotter med olika risk (vilket vi gick igenom ovan). Ett annat sätt är att se hela portföljen som en helhet och ha en målfördelning mellan olika tillgångar, vilken man anpassar efter förändrade planer eller livssituationer. De olika synsätten behöver inte utesluta varandra, för t.ex. om du har en portfölj på 100 000 kr skulle en sparpottmodell se ut så här:


Sparpott: Summa P-horisont Risk Möjlig investering
Semester 2015  4 000 kr 8 mån Låg risk Högräntekonto (HK)
Buffertsparande 10 000 kr 1-12 mån Låg risk 50%HK 50%Kort räntefond
Renovering badrum 36 000 kr 12-36 mån Medelrisk 50% Prefaktier, 50% Aktier
Pension 2040 50 000 kr > 5 år Hög risk 100% Aktier

Detta skulle ge följande fördelning mellan tillgångsslag (se inlägget om allokering mellan tillgångsslag här):

Tillgångsslag: Summa
9% Likvida tillgångar
     varav HK    9 000 kr
23% Räntor
     varav Kort räntefond   5 000 kr
      varav Pref-aktier 18 000 kr
68% Aktier 68 000 kr

Dvs. 68% aktier, 23% räntor och 9% likvida tillgångar.

Du bör revidera sparpotterna och målfördelningen mellan tillgångsslagen om din livssituation förändras eller om något oväntat inträffar som medför förändringar i din långsiktiga planering.

5. Sprid riskerna genom att börja investera i indexfonder eller din egen “indexkorg”
  • Nu har vi kommit till den “roliga” delen, dvs hur man ska investera/placera den del av besparingarna som man kan undvara på flera års sikt, dvs fördelningen inom tillgångsslaget aktier. Det vanliga är att många hoppar över steg 1 till 4 och går direkt på aktieköp. Gör inte det utan tänk igenom dem först.
  • Ett annat vanligt misstag är att många bara köper svenska aktier och glömmer att sprida riskerna mellan olika länder/marknader. Därför bör man dela in tillgångsslaget aktier i subgrupper en för varje marknad. Jag har valt följande indelning:

  • Svenska aktier
  • Nordiska aktier
  • Europeiska aktier
  • Amerikanska aktier
  • Tillväxtmarknader (Kina, Indien, Sydamerika, Ryssland m.fl)
  • Övriga marknader

När jag skriver aktier så är det den underliggande tillgången som är aktier. Så investeringen kan antingen vara direkt i ett börsnoterat företag eller via en aktiefond.

Som en start kan du köpa indexfonder i de marknader som du önskar placera i.
Allt eftersom din kunskap ökar kan du köpa en korg av investmentbolag och därefter i enskilda aktier.

Mer information om indexfonder, investmentbolag och enskilda aktier kommer i kommande inlägg. Däremot är det alltid bra att följa Aktiespararnas 7 gyllne regler och om du är intresserad av att lära dig mer kan jag rekommendera att bli medlem, läs mer här:

Aktiespararnas 7 gyllene regler
  • Sätt mål för ditt sparande - Var långsiktig
  • Investera regelbundet
  • Kontrollera riskerna
  • Var försiktig med belåning
  • Håll dig välinformerad och följ inte råd okritiskt
  • Gör din egen analys
  • Sätt upp regler för när du ska omplacera

Var försiktig och köp aldrig någon investeringsprodukt du inte förstår eller enbart på tips från någon. På så sätt undviker du att bli lurad samt förlora pengar. Naturligtvis kan det vara så att du går miste om värdeuppgångar men det är alltid farligt att agera på tips från kompisar...

/Näringslivsnörden

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar